Positiva och negativa minnen från årets Jukola

juni 21, 2016 teamfigge 3 comments

I helgen har jag varit i Finland och sprungit Jukola. Tävlingen som är världens största orienteringsstafett! Stafetten som avgör vilken som är världens bästa elitklubb. Men bortsett från eliten är det också stafetten som samlar ihop mest orienterare från hela världen med olika färdighet för att springa denna magnifika tävling. I år var antalet anmälda lag över 1700 stycken. Med sju sträckor innebar det nästan 12000 löpare som skulle springa.

 

Jag hade kollat upp innan jag åkte, en för mig ganska väsentlig punkt när det ska tävlas. Vädret! Eftersom stafetten genomförs på natten är det alltid svalt, vilket alltid är en fördel för mig. Men den här helgen skulle det också regna. Inget som stör mig när jag springer, men något som är lite besvärligt resten av tiden. Att över 15000+ personer (det genomförs även en damstafett på dagen) går runt på en åker i princip konstant regn gör den gräsbeklädda marken snabbt till ett ända stort lerlager. Själva boendet under denna helg kan ordnas inomhus, men oftast blir det en bit från själva tävlingsplatsen. Enklast är att tälta i militärtält som arrangörerna ordnat. Men även detta blir jobbigt när det regnar och allting blir blött och fuktigt.

 

Boendet under Jukolahelgen. Militärtälten är omringat av ett hav av lera och vatten
Boendet under Jukolahelgen. Militärtälten är omringat av ett hav av lera och vatten

 

På lördag eftermiddag hade Venla-kaveln (damernas stafett) genomförts. Jukola-kaveln (herrarnas stafett) hade sin start klockan elva på kvällen. I år hade vi i Rehns BK ett riktigt starkt lag på pappret och på de fem av de sju första sträckorna fanns alla möjligheter till att vi kunde vara med i täten. Laget som jag sprang i redovisade jag i mitt förra inlägg. Vår första löpare hade kapaciteten att vara först in på den första sträckan, kanske till och med ha lucka på flera sekunder. Vår teori stämde och jag som sprang andra sträckan fick gå ut i ledningen med över fyrtio sekunder! Jag har förut sprungit ut i ledningen men aldrig med ett sånt stort försprång. Jag kan väl säga att det var en häftig upplevelse, men rent taktiskt sett var det inget positivt för mig.

 

När jag stack ut helt själv i världens största orienteringsstafett och i ett lag som räknar med mig och min kapacitet blev det väldigt stressigt för mig. Jag kom inte alls in i något flyt i orienteringen till första kontrollen. En sträcka som dominerades av tät ungskog. Jag stod bokstavligt talat helt still ibland när jag var omringad av granstammar med en decimeters mellanrum med varandra. Stressen steg när det återupprepas ännu en gång och fick försöka hitta en annan väg genom alla stammar och grenar. När jag väl kom ut från detta svårforcerade område kom två lag ikapp mig och jag sprang med de fram till deras kontroll. Men jag skulle inte ha den och fick fortsätta till min och då hade jag blivit ikappsprungen av flera lag. Därefter låg jag med i långa raden av löpare och orienterade så jag kom till mina kontroller. Stora delar av mitt lopp tyckte jag att jag var stressig i min orientering. Fick inget lugn men jag lyckades ändå hålla ihop det. Med en enstaka bom lyckades jag ändå tillslut vara med i tätgruppen och vid växling var jag 22a, endast 38 sekunder efter tätlaget.

 

Fortsättningen för oss såg riktigt lovande ut. Vi låg med i tät efter tredje sträckan. Vi låg med i tät efter fjärde sträckan. Tyvärr hade vår femte sträcklöpare inte bästa dagen och tappade rätt mycket och det fortsatte på sjätte och sjunde, sista sträckan också. Vi i hela laget hade såklart andra förhoppningar efter en sån lyckad inledning på stafetten. Men för att det ska gå hela vägen måste alla sju löpare prestera på topp. Vi i laget får helt enkelt komma tillbaka och vara ännu bättre nästa gång. Lära oss av våra misstag och komma starkare från det. För jag ser detta som ett stort steg framåt för oss och vi kommer vara med i täten flera år framöver och till sist förhoppningsvis efter alla sju sträckor!

 

Minuten innan starten för Jukola-kaveln. 1700 lag ska ge sig ut i mörkret
Minuten innan starten för Jukola-kaveln. 1700 lag ska ge sig ut i mörkret

 

3 Comments on “Positiva och negativa minnen från årets Jukola

  1. Återigen imponeras jag av att du kan hålla ihop ditt lopp trots en del strul i inledningen, detta är en stor styrka och som gör att jag alltid litar på dig.
    Jag tror också att vi/ ni är med i toppen kommande år, träna på☺ Stefan L

  2. Är det inte ganska mesigt att bli stressad av att gå ut först? Det är ju mycket lättare att gå ut i tät än att gå ut några minuter efter… Du måste lära dig att älska sådana lägen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *